För tjugo år sedan visste nästan ingen vad en e-cigarett var. I dag är vejpen en del av vardagen för miljontals människor, och föremål för en av de mest intensiva debatterna inom folkhälsan. På bara ett decennium har produkterna gått från klumpiga apparater för rökare som ville sluta, till färgglada engångsvejpar med godissmaker. Här är berättelsen om hur det gick till, och vad det har inneburit.
En idé före sin tid
Idén om en rökfri cigarett är äldre än många tror. Redan 1963 sökte amerikanen Herbert A. Gilbert patent på en ”rökfri cigarett utan tobak”, där brinnande tobak och papper skulle ersättas av uppvärmd, fuktig och smaksatt luft. Uppfinningen tillverkades dock aldrig. På 1960-talet var cigaretter fortfarande en självklar del av vardagen, och intresset för ett alternativ var litet.
Hon Lik och den moderna e-cigaretten
Den e-cigarett vi känner i dag kom först 2003. Den uppfanns av den kinesiske farmaceuten Hon Lik, som själv var storrökare och vars far hade dött i lungcancer. Han registrerade sitt patent 2003, och produkten lanserades på den kinesiska marknaden 2004. Kort därefter började olika versioner säljas över internet till USA och Europa.
De första e-cigaretterna liknade vanliga cigaretter till utseendet, och marknadsfördes framför allt som ett alternativ för rökare som ville sluta eller minska.
Det senaste decenniet: en explosion
Under 2010-talet utvecklades e-cigaretterna snabbt. Från de första cigarettliknande modellerna gick utvecklingen till större, påfyllningsbara enheter, och sedan till små, smidiga podsystem som var lätta att använda.
Nikotinsalt och pod system
En viktig förändring var nikotinsaltet, en form av nikotin som gör det möjligt att ta upp mer nikotin med mindre irritation i halsen. Tillsammans med pod system – små poddar som såg ut som ett USB-minne gjorde det produkterna både lättare att använda och mer beroendeframkallande, och de blev snabbt populära bland unga, framför allt i USA.
Engångsvejpen tar över
Nästa stora steg kom kring 2019–2020, när engångsvejpen slog igenom. Märken som Puff Bar och senare Elf Bar kombinerade nikotinsalt med söta smaker och en produkt som inte krävde någon laddning eller påfyllning. Engångsvejparna blev på kort tid den dominerande produkten på många marknader.
De har också kritiserats för sin miljöpåverkan, eftersom varje enhet innehåller ett batteri och plast som ofta slängs efter användning.
Krisen 2019 och den illegala marknaden
Sommaren 2019 drabbades USA av ett utbrott av allvarliga lungskador kopplade till vejpning, som fick namnet EVALI. Fram till februari 2020 hade 2 807 personer lagts in på sjukhus och 68 dödsfall bekräftats. Utredningarna visade att de flesta fallen var kopplade till produkter med tillsatsen E-vitaminacetat, som fanns i produkter från den illegala marknaden. Krisen gav ändå en kraftig skjuts åt debatten om e-cigaretternas säkerhet.
Allt hårdare regler
I takt med att användningen ökade, särskilt bland unga, har reglerna skärpts runt om i världen. Inom EU sätter tobaksproduktdirektivet gränser för bland annat nikotinhalt, flaskstorlek och märkning, och direktivet håller nu på att ses över. Bland de frågor EU-kommissionen har pekat ut finns smaker och engångsvejpar. Belgien och Frankrike tillåter pod system men har förbjudit engångsvejpar, och Storbritannien förbjöd dem i juni 2025 och införde i oktober 2026 en särskild skatt på e-vätska.
Vejpen i Sverige
Rökningen minskar – men nikotinet ökar bland unga
Sverige har länge haft en av de lägsta andelarna rökare i Europa, och rökningen fortsätter att minska. Andelen dagliga rökare är nu under fem procent. Samtidigt ökar annan nikotinanvändning. Bland 17–29-åringar har den totala nikotinanvändningen, alltså cigaretter, snus eller vejp, ökat från omkring 35 procent i början av 2010-talet till 44 procent 2025.
Vejpen har stått för en stor del av ökningen bland unga vuxna. Andelen 17–29-åringar som vejpat den senaste månaden steg från 4 procent 2021 till 16 procent 2023, och låg kvar på 16 procent 2025. I befolkningen som helhet är vejpning däremot ovanligt: bara fem procent har vejpat den senaste månaden.
Enligt CAN ökar e-cigaretter och snus framför allt bland kvinnor och unga vuxna, medan rökningen minskar i alla grupper. Bland niondeklassare var det 2025 bara 7 procent som rökte, en historiskt låg nivå.
De svenska reglerna
I Sverige regleras nikotinhaltiga e-cigaretter av lagen om tobak och liknande produkter. Produkterna ska vara anmälda till Folkhälsomyndigheten, och nikotinhaltig vätska får innehålla högst 20 milligram nikotin per milliliter. Engångsvejpar och tankar får rymma högst 2 milliliter, och påfyllningsflaskor högst 10 milliliter. Nikotinhaltiga produkter får inte säljas till den som är under 18 år.
E-vätska med nikotin beskattas också. För 2026 är skatten 2 087 kronor per liter, och dubbelt så hög för vätskor med 15–20 milligram nikotin per milliliter.
En delad debatt
E-cigarettens historia präglas av en grundläggande konflikt, som fortfarande inte är löst.
Som hjälp att sluta röka ser många e-cigaretten som ett mindre skadligt alternativ. Eftersom inget förbränns utsätts den som helt går över från cigaretter för färre skadliga ämnen. Det var just därför Hon Lik utvecklade produkten, och synen på e-cigaretter som ett sätt att minska skadorna av rökning har haft starkt stöd i bland annat Storbritannien.
Som ny nikotinprodukt för unga ser andra en stor risk. Med söta smaker, färgglada förpackningar och höga nikotinhalter har vejpen lockat många som aldrig har rökt. Kritiker varnar för att unga kan fastna i ett livslångt beroende, och för att forskningen ännu inte visar säkert om e-cigaretten hjälper rökare att sluta på lång sikt. Folkhälsomyndigheten betonar att de långsiktiga hälsoeffekterna ännu inte är kända.
Det är den konflikten som präglar regleringen i dag: hur gör man produkten tillgänglig för vuxna rökare som vill sluta, utan att den lockar nya, unga användare?
Från nisch till folkrörelse
På drygt tjugo år har e-cigaretten gått från en uppfinning i Peking till en global industri. Det senaste decenniet har inneburit en explosion: från klumpiga apparater för storrökare, pod system och fler alternativ till engångsvejpar i alla färger och smaker, och från nästan inga regler till ett allt tätare nät av förbud, skatter och produktkrav.
Vad nästa decennium för med sig är osäkert. Mycket hänger på hur EU utformar sina nya regler, hur forskningen om de långsiktiga hälsoeffekterna utvecklas, och om samhället lyckas hitta en balans mellan att minska skadorna av rökning och att skydda unga från ett nytt nikotinberoende.
