Elräkningarna stiger, veden tar slut fortare än man tänkt och fjärrvärmepriset justerades igen i höstas. Men vad kostar det egentligen att hålla huset varmt under en genomsnittlig vinter? Det beror på tre saker: husets storlek, hur väl isolerat det är och vilket uppvärmningssystem du har. Här är en konkret kalkyl baserad på tre vanliga hustyper och tre uppvärmningssätt – hitta ditt eget fall och räkna.
Tre hustyper som utgångspunkt
För att kalkylen ska bli hanterbar utgår vi från tre representativa hus:
- Litet 70-talshus, 120 kvm – dålig isolering, otätt, energiklass E eller sämre. Energibehov runt 20 000–25 000 kWh per år.
- Renoverat 90-talshus, 150 kvm – godkänd isolering, energiklass C–D. Energibehov runt 13 000–17 000 kWh per år.
- Modernt nybyggt hus, 150 kvm – välisolerat, tätt, ofta med FTX-ventilation, energiklass A–B. Energibehov runt 7 000–10 000 kWh per år.
Energibehovet avser uppvärmning och varmvatten tillsammans, vilket är den vanligaste beräkningsgrunden.
Tre uppvärmningssätt – och vad de kostar per kWh
Direktverkande el
Det enklaste men dyraste alternativet. Med ett genomsnittspris på runt 1,50–2,00 kr/kWh inklusive nätavgift och skatt (priserna varierar stort beroende på elområde och avtal) kan kostnaderna se ut så här per vintersäsong:
- 70-talshuset: 30 000–50 000 kr
- 90-talshuset: 20 000–34 000 kr
- Nybyggt hus: 11 000–20 000 kr
Direktel straffar hårt i ett gammalt hus. Här är energieffektiviseringar som tilläggsisolering eller byte av fönster ofta lönsamt på några år.
Luftvärmepump (luft-luft)
En luftvärmepump har ett COP-värde på ungefär 2,5–3,5 under normala vinterförhållanden, vilket betyder att den producerar 2,5–3,5 kWh värme per kWh el. Det halverar i praktiken elkostnaderna för uppvärmning jämfört med direktel. Räkna med att pumpen täcker 50–70 procent av uppvärmningsbehovet och att du fortfarande behöver ett komplement (el, ved eller pellets) när det är riktigt kallt.
Ungefärlig kostnad per vintersäsong med pump plus komplement:
- 70-talshuset: 18 000–30 000 kr
- 90-talshuset: 12 000–20 000 kr
- Nybyggt hus: 6 000–12 000 kr
Fjärrvärme
Fjärrvärmepriset varierar mycket beroende på leverantör och ort – från runt 0,70 kr/kWh till över 1,20 kr/kWh. Vi räknar med ett snitt på 0,95 kr/kWh inklusive effektavgift, vilket är en rimlig genomsnittsnivå för ett normalstort hus i Sverige 2024–2025.
- 70-talshuset: 19 000–24 000 kr
- 90-talshuset: 12 000–16 000 kr
- Nybyggt hus: 7 000–10 000 kr
Fjärrvärme är prisförutsägbart men du kan inte påverka rörliga kostnader på samma sätt som med el. Kolla alltid din leverantörs aktuella pristabell – skillnaden mellan kommuner kan vara tiotusentals kronor per år.
Vad gör störst skillnad?
Siffrorna ovan visar tydligt att husets energistatus spelar lika stor roll som uppvärmningssättet. Att flytta från ett 70-talshus med direktel till ett välisolerat hus med fjärrvärme kan innebära en kostnadsminskning på 30 000–40 000 kr per år. Det är mer än vad de flesta räknar med.
En enkel tumregel: varje grad du sänker inomhustemperaturen sparar ungefär 5 procent på uppvärmningskostnaden. Sänker du från 22 till 20 grader sparar du alltså runt 10 procent – i 70-talshuset med direktel är det 3 000–5 000 kr bara på den åtgärden.
Räkna på ditt eget hus
Det enklaste sättet att ta reda på ditt eget energibehov är att titta på din energideklaration eller din faktiska årsförbrukning från elbolaget eller fjärrvärmeleverantören. Multiplicera sedan med ditt aktuella pris per kWh. Energimyndigheten har också ett enkelt beräkningsverktyg på sin webbplats där du kan mata in husets uppgifter och få en uppskattning av energibehovet baserat på byggår, storlek och region.
Vill du jämföra uppvärmningsformer inför ett byte är Energimyndighetens vägledning ett bra startläge. Glöm inte att ta med investeringskostnaden när du räknar hem ett byte – en bergvärmepump kostar 150 000–250 000 kr att installera, vilket påverkar kalkylen rejält de första åren.
